Header

Hej på er, godmorgon eller god lunch eller vad man nu kan tänkas säga ;)
Drömde massor inatt, bland annat drömde jag att jag var elak mot min bästis och slog henne på käften, wtf liksom ?! Typ dåligt samvete när jag vaknade, haha. Nu har jag precis fixat mos till plankan vi ska äta senare idag. Så mysigt med såna här traditioner tycker jag, de blir sånt man ser fram emot under året. Nu kan jag ju äta planka precis när jag vill egentligen, men jag brukar spara på det till just nyår och midsommar. Det smakar ju lite extra gott då :)

Vad ska ni göra idag? Har ni några traditioner eller tar ni dagen som den kommer? Här blir det som sagt planka och eventuellt ostbricka senare mot kvällen. Kanske går jag över till min bästa vän och hennes familj och skålar in tolvslaget där. Jag vet dock inte om jag orkar vilket jag har sagt till henne. Dörren står alltid öppen fick jag till svar och det är så skönt att höra ❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

  • 332 readers

Likes

Comments

Skönt att det är kväll nu tycker jag. Är alltid lite bättre till mods då. De senaste dagarna har jag mått sämre rent allmänt, det har varit jobbigt, men jag vet att det snart lättar för det gör det alltid förr eller senare. Jag vet att jag säkert kommer bli gladare igen, det gäller bara att stå ut i stormen.
På tal om storm så är det verkligen vad som sker utanför, helt galet mycket blåser de! Man blir ju änna rädd för att blåsa bort. Har ni också storm?

Dagen idag har annars varit ganska seg. Jag har bakat chokladkakan igen som vi ska äta imorgon, så gott, tröttnar aldrig :P Nu på eftermiddagen tog jag en sväng ner på stan och kikade lite. Det är ett så bra tidsfördriv tycker jag. Tänk att för några år sen kunde jag inte gå på stan ensam, jag kunde knappt handla mat ensam ens så jag var gruvligt osjälvständig. Idag har jag noll problem med såna saker, jag kan till och med säga att jag hellre går själv för då kan jag välja exakt när det är dags att åka hem. Ingen annan att ta hänsyn till och då blir jag mindre stressad.

Dagens jag i toppkvalitet ;)

Den här lilla rackaren fick följa med mig hem! Har haft så jävla svårt att hitta concealer när jag har letat, det har liksom inte funnits någonstans, men nu så...

  • 374 readers

Likes

Comments

Psykisk ohälsa

...Nyår. Jag hatar nyår, verkligen hatarhatarhatar! Sen jag var mycket ung har jag lidit på denna jävla dag, jag vet inte vad det är som gör att det blir så jobbigt, men det beror mycket på det här väldigt tydliga avslutet på något som är övet. Ett år har gått och nu är det borta, det kommer aldrig mer komma tillbaka, det är slut, finito och det är så tydligt, så väldigt konkret. Jag har alltid känt mig så misslyckad denna dag. Jag kopplar den samman med ensamheten, att alla andra går vidare och lever sina liv med nya relationer, kanske ett nytt hem, barn och så vidare medan jag år efter år liksom inte lyckas. Jag har alltid känt en viss avundsjuka mot andra människor, på att de klarar av att leva, att de klarar av att utvecklas. Det känns väl lite sådär halvdumt att skriva det, men det är min sanning och min känsla. Livet springer ifrån mig, så känns det. Det känns som att alla rör på sig, framåt, medan jag står på samma fläck år efter år. Det är så jobbigt så jag vet knappt hur jag ska beskriva det. Det känns som att ingen kan förstå det här och även det gör att jag känner mig ensam med allting, med alla mina tankar.

Jag minns när jag var ung, hur jag var tvungen att smita undan från alla blickar och gråta inne på mitt rum innan jag torkade tårarna, satte på en mask, gick ut igen, låtsades som ingenting och skålade in det nya året med en värk i magen som jag nästan trodde skulle kväva mig långsamt.
Varje nyår börjar jag tänka på hur det kommer se ut nästa nyår. Kommer det vara någon skillnad? Kommer jag ha skapat ett värdigt liv? Kommer jag ha pojkvän, sambo, barn? Tankarna har varit och är många. Dessa tankar har jag alltså tänkt sen jag var runt 12-13 år. Förstår ni hur länge det är och förstår ni hur ledsen och besviken jag är varje år? Livet står på paus för mig, jag försöker trycka på play helt desperat. Jag försöker, jag utvecklas, jag strävar mot nya mål, men det blir aldrig helt bra. Varför är jag tvungen att må såhär och vara såhär?
Jag vet inte ens hur jag ska försöka förklara, men det är skönt att sätta ord på känslorna även om det inte är i närheten av så beskrivande som det skulle kunna vara. Mina känslor för det här är så starka. Jag längtar efter att känna mig trygg, men med åren blir det allt svårare att lita på- och släppa in andra människor i mitt liv. Jag är livrädd ärligt talat för det här med relationer. Jag kan inte slappna av och känna mig bekväm, allt blir till ett spel som lämnar mig som en urvriden trasa.

Ett år har gått, igen... Jag har kommit ganska långt på många plan, men det är den här relationsbiten som gör att jag mår så dåligt. Jag vill inte fylla 30 år. 30 jävla år... Såhär skulle mitt liv inte se ut. Jag vill inte att det ska vara såhär. Jag vill inte vara sjuk mer, jag vill inte ha de problemen jag har, vill inte, vill inte. Det jag vet är dock att jag nog aldrig kommer ge upp. Jag har ganska mycket hopp fortfarande och jag hänger fast vid att det säkert snart kommer bli en förändring som kommer vara till min fördel och det är också det jag kämpar för. Tillit, trygghet, kärlek är de saker jag vill fylla på min bägare med. Det måste gå trots att jag är rejält skadad på grund av gamla händelser. Jag vill lära mig att se varje sak som en unik händelse. Jag vill inte koppla på mitt flyktbeteende så fort något som känns välkänt händer. Varje situation är ny och varje situation kan ha ett annorlunda förlopp, men det är svårt att se det så när rädslan tar över totalt.

Det här blev långt, men de är såhär det är. Hur jag ska "fira" imorgon vet jag inte. Min bästa vän frågade om jag skulle komma dit, men jag vet ärligt talat inte om jag orkar. Kanske stannar jag hemma eller käkar ostbricka hos mamma och Anders. Kanske spelar jag Bingolotto och hoppas på miljonen. Vem vet.

Likes

Comments

Ja jävlar.. Det var inte bara en knuta jag hade i min stackars kropp om man säger så. Jag var som en bubbelplast och jädrar vad det kändes på vissa ställen, haha. Trodde nästan hon höll på att mörda mig där ett tag ;P Nu kanske jag slipper värk ett litet tag i alla fall, skönt! Nu när dagens "måsten" är klara kan jag äntligen slappna av så nu tänker jag inte röra mig en tum 8)

Likes

Comments

Seg dag, segt liv typ. Gårdagskvällen spenderades i Js soffa med några avsnitt av west world. Har hört så himla mycket bra om den, men herregud så komplicerad den är?! Har visserligen bara sett två avsnitt, men allt är ju bara förvirrande men samtidigt fängslande. Har ni sett den? Behöver man några avsnitt för att kunna hänga med? Jag blir alltid tokstressad av att inte förstå, jag vill liksom begripa på en gång vilka karaktärer som är vilka och även på ett ungefär vad handlingen går ut på annars är det de enda jag kan tänka på och med det missar jag det där med att bara kolla och se vad som händer *komplicerad tjej*

Idag har jag inte gjort många knop. Jag har haft tvättstugan och varit till netto en sväng och köpt en ost, kul va? Ikväll har jag ju den där massagen och jag fasar redan. Vill inte att någon ska röra min kropp, det känns så jäkla traumatiskt, men men, det är ju jag själv som valt att boka så då är det väl vara att bita ihop. Som sagt är det ju oftast himla gött efteråt :)

Likes

Comments

Recept - Kyckling

Resultatet av dagens goda middag. Satt fint i kistan :)

Kycklinggryta med chili, vitlök och saffran

1 stor eller 2 mindre Kycklingfiléer
~2 dl créme fraiche
~2 dl vispgrädde
En hel chilifrukt
En ganska grovt skuren lök
1/2 paprika i bitar
2-3 vitlöksklyftor
Chilipeppar
Cayennepeppar
Svartpeppar
1 kuvert saffran

Fräs på kycklingen en stund. Koka samtidigt upp créme fraiche och grädde, sänk värmen när det börjar bubbla (jag låter det alltid stå och sjuda på platta 2 av 9). Lägg i kycklingen, chilin, löken, saffran och kryddorna och låt puttra ett bra tag, ju längre desto bättre :) Ös i paprikan när de är kanske tio minuter kvar tills det är dags att hugga in så får du den al dente. Smaka av under tiden och lägg till vad som behövs om det behövs. Servera med vad du vill, jag hade gräddstuvad vitkål och grönsallad.

Mycket gott :)

Ikväll ska jag iväg och vara just social... Passande. Jag vill mest stampa i golvet och skrika att jag vill vara ifred, men jag ska iväg, så är det bara. Depressionen och allt annat tjafs kan slänga sig i väggen. Jag kan vila resten av alla jäkla dagar, haha.

Likes

Comments

Psykisk ohälsa

Idag är det något bättre med ilskan och frustrationen som var on top igår. Idag känner jag mig i stället ganska tom och likgiltig. Är så less på många saker när det kommer till mitt liv. Jag är less på att vara som jag är, jag är less på mitt utseende, jag är less på att tycka att det är så jobbigt med andra människor och deras sällskap. Det känns som att jag bara blir mer och sluten och fastnar i min bubbla. Jag mår inte bra just nu av att vara bland andra människor, jag pallar inte att anpassa mig och jag orkar inte vara social och trevlig. Det känns som att jag hör hemma under en sten någonstans för det är bara för mig själv som jag kan slappna av hyfsat. Att vara social tar all min energi och det tar fan knäcken på mig.

Jag har så svårt att liksom acceptera att mitt liv är ganska ensamt, att jag mår bättre av att vara själv för det är ju inte så det i mitt huvud "borde" vara. Jag är imponerad av hur andra människor klarar av att ha relationer samtidigt som de mår dåligt. Jag kan ju inte ens upprätthålla en relation när jag mår bättre. Det har jag ju aldrig klarat av. Människor har alltid kommit och gått i mitt liv, vänskap rinner ut i sanden och kärleksrelationer finns inte på kartan och har aldrig funnits. Jag vet inte ens hur det skulle kunna vara och det är frustrerande. Jag vill ju också gifta mig, skaffa barn, skapa en framtid med någon, men det går inte för jag klarar inte av det. Jag får panik av att behöva umgås med någon en längre tid och vill bara slita mig loss och fly. Det räcker oftast med bara några timmar för att jag sen ska vara så stressad på insidan så det känns som att jag ska gå sönder. Irriterad blir jag också och inte alls så som jag vill. Jag vill bara känna mig trygg och tillfreds, men i stället blir det helt tvärtom. Det är så jäkla skönt att komma hem efter en social stund, stänga dörren, kasta fasaden och bhn och bara få vara för mig själv.

När livet känns lite pissigt såhär så kan man ju alltid lyxa till det med lite extra lyxig mat. Här står det en gryta med kyckling, massa chili och saffran och puttrar på spisen, yummmmmiiiii!

Likes

Comments

Jag har mina friskvårdscheckar från det här året kvar så idag lyckades jag hitta en massagetid som jag bokade upp. Imorgon klockan 18.15 ska jag vara där. Det är verkligen nödvändigt vill jag lova då jag är stel som ett bockhorn i hela kroppen, men saken är den att jag HATAR att få massage! Verkligen hatar! Det är bland det värsta jag vet när människor rör min kropp och jag känner mig så jävla utlämnad, men men, jag måste ju få slut på checkarna så de inte brinner inne och som sagt är det mycket nödvändigt. Det brukar kännas gött efteråt.

Nu har jag precis kommit ut från en dusch och jag har fönat håret och smörjt in mig. Har tänkt att sticka iväg till Willys om ett litet tag. Måste handla på mig lite ingredienser till nyår. Jag och mamma har haft som tradition ända sen jag var liten att vi äter plankstek varje nyår (och midsommar). Gillar verkligen såna där traditioner :) Det är mysigt!

Vad ska ni göra idag?

  • 398 readers

Likes

Comments

Jag märker så tydligt på mig själv när jag inte mår bra eller när jag har dåligt med energi över eftersom jag blir så jäkla irriterad på precis allting. Jag ogillar verkligen den sidan av mig själv för det är ju så ocharmigt det bara kan bli, men det är som att jag inte kan hejda de där icke önskvärda känslorna. De bara bubblar över för ingenting och då menar jag verkligen över ingenting. Jag stör mig på allt vid de här tillfällena och det tar ju också en massa energi såklart och dessutom är det otrevligt både för mig själv och andra. Vem orkar med någon som är sur som ättika liksom? Bland folk jag inte känner så väl klarar jag ändå av att hålla ihop mig, men då brakar jag i stället lös när jag kommer hem. Jag kan bli helt slutkörd på grund av det här, det är ansträngande på alla sätt och vis och jag måste verkligen anstränga mig för att klara av att vara trevlig och hålla masken. Jag vet inte hur många suckar och otrevliga meningar min mamma till exempel fått slängt i ansiktet. Får så jävla dåligt samvete när jag tänker på det och jag lovar alltid mig själv att jag ska sluta, men det kommer som sagt bara över mig och jag blir som radiostyrd. Jag fattar först efteråt vad som hände då orden och irritationen kommer så snabbt att jag inte hinner hejda mig för en sekund. Det är redan försent när jag kommer på mig själv. Jag brukar försöka hålla mig undan människor så gott jag kan dessa dagar när jag känner att något skaver, men det är ju inte alltid det fungerar det heller...

På den sista tiden har jag ändå känt mig ganska harmonisk. Att sluta med antidepressiva har gjort mig något mer stabil faktiskt! Det har ju dock varit mycket när det kommer till den sociala biten den sista tiden så de var väl egentligen ganska väntat att det här skulle komma nu, men det är aldrig kul ändå.

Finns det fler som jag därute? Har ni i så fall något tips för att lugna ner sig?

  • 474 readers

Likes

Comments

Hej på er :)

Imorse hörde Henrik av sig. Han var i stan så vi bestämde oss för att ta en liten fika. Han fick även med sig Daniel så det var väldigt mysigt att träffa dem igen. Efter fikat åkte jag och Daniel ner på stan en sväng och spanade lite. Jag tappade tålamodet typ direkt så ingenting följde med hem. Ingenting som lockade direkt heller för den delen och jag har ju redan så sjukt mycket kläder som det är. Väl hemma hade jag fått en avi så jag stack till Konsum och hämtade ut det. Det var mammas julklappar som kom såhär lagom tills julen är över ;) Hade även beställt med en primer, foundation, shading och ett läppstift till mig själv. Shadingen var tyvärr helt mosad så den fick jag slänga i soporna :(

​Kände när vi satt och fikade hur jävla trött jag verkligen är. Det blir jobbigt att försöka ha ett samtal igång, men det var trevligt som sagt, men nu måste jag vila lite.

Kram

Likes

Comments